Enligt vad Hisingenbyday fått höra så byggdes den första hisingsbron 1874 och bron var avgiftsbelagd. Den första Hisingsbron låg strax väster om nuvarande Göta Älvbron.
Senaste nytt »
Krokängsparken var en välbesökt nöjespark innan Göteborg hade sitt 300-årsjubileum. För det var i samband med det jubileet som man hade en Världsutställning och öppnade Liseberg som en nöjes- och kongresspark. Liseberg slår för första gången upp sina portar den 8 maj 1923. Men det dröjer till 1930-talet innan Krokängsparken stänger sin verksamhet som nöjesfält.
Detta sker delvis pga. att kyrkan klagat över att det gått för livligt till i Krokängsparken, och dessutom dalar intresset alltmer för parken då Liseberg nu fanns att tillgå. Innan Liseberg upprättades som nöjespark så anordnades morgonturer som utgick från färjeläget och man tågade med musik och under fanor fram till Krokängsparken på söndagarna.
Kvilletorget är Hisingens äldsta torg och det kanske inte alla som känner till detta än mindre att det har varit torghandel på torget en gång i tiden. Sedan runt torget har det funnits 3 stycken ölhallar där folk träffades och tog sig en öl eller två för att sedan dra vidare. Idag ser det lite annorlunda ut på Kvilletorget. 1924 så invigde man Kvilletorget
Det ”gamla Lundbybadet” bestod av en 25 m. bassäng inne, en 50 m. bassäng ute, romerskt bad och karbad. Det romerska badet var öppet tisdag och torsdag för damer och onsdag, fredag och lördag för herrar. Där ingick det kallbad, ligghytt, badlakan och service från badets personal. Karbaden fanns ett på damernas och ett på herrarnas och där kunde man beställa till skrubb om man ville
Vi har pratat med Leif som föddes och växte upp på Färjenäs där hans farfar år 1900 köpte fastigheten med beteckningen ”stadsäga 587”. Denna fastighet gick senare i arv till Leifs far. Leifs farfar hade ett stort trädgårdsintresse och anlade ett flertal allér. På familjens tomt fanns bla 21 popplar. Parallellet med Karl IX´s väg gick en annan väg som ledde´till åkrarna som låg på Färjenäs där farfadern planterat ett antal alar.
I den tidens Färjenäs som då var ett litet samhälle fanns ett antal småbutiker och lokaler som fungerade som verkstäder där hantverkare jobbade. Till Majorna och Klippan på fastlandet gick det färja från Färjenäs. Leif tillbringade sina första 6 skolår på Ivarsbergsskolan och gick sedan ytterligare 2 år på Bräckeskolan.
Efter skolan jobbade Leif som cyklande kontorsbud för en firma som bedrev skeppsmäkleri lokaliserad på Packhuskajen. Sommartid spelade man fotboll eller cyklade till Skarvik där badplatsen låg för salta bad. I juni 1951 började Leif sin bana inom Posten i Göteborg distrikt 8 som brebvärarebiträde. De första dagarna gick han bredvid, brevbärarna Brunbäck som delade ut inom Eriksberg och gamla Danabostäderna och Jonsvik som delade ut på Lindholmen. Leif tillbringade mycket tid i dessa 2 distrikt. Med tiden och sjukdom/ semester blev det även andra distrikt. Vid försorteringen fick Leif och de andra nya lära sig Hisingens gatunät. Leif fick vara med och planera det nya distriktet som blev när Eketrägatan och Ingögogatan bebydgdes, en intressant uppgift att se det nya växa fram och planera in postrundans passform.
Vid den här tidpunkten krävde Posten att de anställda skulle lära sig landets poststationer efter järnvägarna. Leif läste och provskrev 75 % och Posten ville att han skulle ut på tågen och sortera. Leif bad at få slippa detta med´hänvisning till att han tävlingscyklade och inte ville rubba träning och tävling. Detta nobbade Posten. Härmed var också brevbärarkarriären över med fullföljt nätverksprov och Leif började jobba i Monarks butik på Stora Nygatan och sedan i Monarkbutiken på Gröna gatan med ett år i det militära emellan dessa två butiker. Därefter blev det Vägverket med flera olika vägmästareområden som arbetsplats fram till pensionen.
Så har Hisingen by day tagit sig till Ragnhildsholme som är en borglämning på Hisingssidan vid Nordre Älv med rötter i 1000-talet. Hit tar man sig med buss 37 från Backaplan/Hjalmar Brantingsplatsen. Trots Västtrafiks förvirring lyckades vi ta oss fram till rätt ställe med viss assistans av en något förvirrad men ack så hjälpsam busschaufför
Det finns dessutom dåligt med väderskydd för både sol och regn så ha med detta i beräkning om ni åker hit, speciellt om man åker buss då det inte finns busskurar vid Ragnhildsholme. Tidtabellen är dessutom bra att ha koll på med tanke på att bussarna till/ från ruinen bara går 1 gång/timme
Åker du bil, ha så lite värdesaker som möjligt i bilen då tjuvarna tyvärr lyckats hittat även hit ut. För den växtintresserade är en bok om växter bra att ha i väskan ihop med kaffetermosen och här kan man också höra näcktergalen sjunga under sommaren. För mer historisk information om Ragnhildsholme klicka på länken http://wadbring.com/historia/sidor/ragnhild.htm en mycket bra webbsida med innehållsrik informtion
En gång i tiden kunde man bada i Hisingsparken/Slättadamm och på den tiden var badkläder tror det eller ej en lyxvara.Vid Slättadamm fanns det ett badhus och tyvärr finns inte detta badhus kvar idag och när det gäller dammen är den 2 meter djup.När man skulle byta om fick damerna byta om på västra sidan om dammen och herrerna fick byta om på östra sidan om dammen
Förutom att bada i dammen kunde man åka skridskor på vintern.Gillade man att fiska så fanns det tydligen gott om stora gäddor som man kunde få när man fiskade i dammen.När man besöker dammen idag ser det annorlunda ut på sätt att badhuset finns inte kvar tyvärr vilket är tråkigt